Psykos i hönshuset

I samma veva som drömmen om livet på landet tog fart så började jag läsa böcker om hur man tar hand om getter, får och höns. Jag såg mig själv spankulera omkring bland djuren och ta rätt på alla gåvorna som de gav. Det lustiga är att jag är fullständigt livrädd för djur - alla sorters, på fullt allvar! Det var som att jag älskade min dröm så mycket att jag helt glömde bort vem jag är och hur. Vilken tur att självinsikten dök upp - risken hade annars varit stor att jag skulle drabbats av en psykos i hönshuset.